{"id":1002,"date":"2011-04-21T14:41:34","date_gmt":"2011-04-21T12:41:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.conservationinethiopia.org\/?page_id=1002"},"modified":"2012-06-29T09:11:28","modified_gmt":"2012-06-29T07:11:28","slug":"dsm-forundersokning-del-1","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/?page_id=1002","title":{"rendered":"Art. 2."},"content":{"rendered":"

DEBRE SELAM MIKA’EL<\/span><\/h1>\n

Presentation av f\u00f6runders\u00f6kning 2009<\/span>
\noch av hur vi finner en \u00e4ngel dold under lager av smuts<\/span><\/h4>\n

 <\/p>\n

Damage to cultural property belonging to any people whatsoever<\/span>
\n means damage to the cultural heritage of all mankind<\/span>
\n since each people makes its contribution to the culture of the world <\/span><\/h6>\n

The Hague Convention, 1954<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Copyright \u00a9 Text & bild SCECH 2011<\/span><\/p>\n

\"Utsikt
Den svindlande utsikten \u00f6ver Atsbiplat\u00e5ns sl\u00e4tter och h\u00f6jder fr\u00e5n platsen f\u00f6r Debre Selam Mika'el.<\/figcaption><\/figure>\n

Inledning<\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar till artikelns forts\u00e4ttning:<\/span><\/p>\n

Debre Selam Mika’el – ett smycke bland medeltida<\/span><\/a>
\n<\/a> byggnadsmonument i Etiopien<\/span><\/a>
\nDen konstn\u00e4rliga utsmyckningen – hotad av f\u00f6rfall<\/span><\/a>
\n<\/a> F\u00f6runders\u00f6kning – delaktighet och slutsatser<\/span><\/a>
\nEn 1 000 \u00e5r gammal \u00e4ngel visar sitt ansikte:<\/span><\/a>
\n<\/a> Gomma-Pane-bak och reng\u00f6ringsprov<\/span><\/a>
\nAtt bota det sjuka – analys, diagnos och recept<\/span><\/a><\/p>\n

Team och samarbetspartners – v\u00e4gen uppf\u00f6r berget<\/span><\/h4>\n

Teamet bestod av Carmen Deas, Karl-Gunnar Olsson och Lars Gerdmar. Vi sammanstr\u00e5lade den 7 november 2009 i den efter etiopiska m\u00e5tt m\u00e4tt stora staden Mekele i Tigrai, bel\u00e4gen i norra Etiopien och for sedan vidare n\u00e5gra mil l\u00e4ngre upp i landet till den lilla staden Wukro. D\u00e4r installerade vi oss i g\u00e4sthemmet hos The White Fathers, katolska pr\u00e4stmunkar verksamma med ingenj\u00f6rsprojekt (bl a terassbyggande f\u00f6r jordbruk), skolverksamhet, s\u00e5v\u00e4l som arbete med f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn. Med detta som bas f\u00f6rbereddes p\u00e5 plats det som beh\u00f6vdes, s\u00e5som framst\u00e4llning av Gomma Pane (se nedan), och vi pendlade sedan mellan denna plats och Atsbiplat\u00e5n d\u00e4r kyrkan Debre Selam Mikael \u00e4r bel\u00e4gen.<\/span><\/p>\n

Teamets ankomst hade noga f\u00f6rberetts av v\u00e5r n\u00e4rmaste sammarbetspartner i Etiopien: Agency for Culture and Tourism in the National State of Tigrai (ACT) i Mekele, dess General Manager Ato Kebede Amare och hans kollega Ato Mulu Teklay Baryatsion. L\u00e4s mer: ACT<\/span><\/a><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

CARMEN DEAS <\/span>\u00e4r m\u00e5lerikonservator specialiserad p\u00e5 bysantinskt och latinskt muralm\u00e5leri. Efter fem \u00e5rs studier vid Nicolae Tonitza gymnasium f\u00f6r konst och design i Bukarest 1978-82 och avslutad utbildning i m\u00e5lerikonservering 1983-87 vid det ortodoxa patriarkatets v\u00e4lrenommerade konservatorsskola i Bukarest i Rum\u00e4nien – det land hon h\u00e4rstammar ifr\u00e5n – har hon i sin yrkesg\u00e4rning under mer \u00e4n 20 \u00e5r varit verksam inom f\u00e4ltet m\u00e5lerikonservering. Hon \u00e4r en erfaren och skicklig yrkeskvinna med en l\u00e5ng rad konserveringsprojekt bakom sig, inte minst r\u00f6rande framtagning och konservering av medeltida kalkm\u00e5leri. Hennes arbete i Sverige har sedan 1989 varit och \u00e4r alltj\u00e4mt f\u00f6rlagt till Sk\u00e5ne, d\u00e4r hon till \u00f6verv\u00e4gande del varit engagerad i konserveringsprojekt inriktade p\u00e5 \u00e4ldre profan och sakral konst. De \u00e4ldre \u00a0och medeltida sk\u00e5nska kyrkorna med dess ber\u00f6mda muralm\u00e5lningar, s\u00e5v\u00e4l som inventarier: m\u00e5lade altarsk\u00e5p, predikstolar, skulpturer och epitafier, har st\u00e5tt i centrum f\u00f6r hennes verksamhet. L\u00e4r mer: Curriculum Vitae Carmen Deas<\/span><\/a><\/span><\/p>\n


\n<\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

KARL-GUNNAR OLSSON<\/span> \u00e4r civilingenj\u00f6r, PhD och universitetslektor i Byggnadskonstruktion vid institutionen f\u00f6r Arkitektur p\u00e5 Chalmers tekniska h\u00f6gskola och leder d\u00e4r ocks\u00e5 arkitekt- och civilingenj\u00f6rsprogrammet Arkitektur och teknik. 2005 presenterade han sin doktorsavhandling\u00a0Strukturmekanik & arkitektur. Om strukturmekanisk f\u00f6rst\u00e5else av gestaltningsprocessen.<\/em> Hans forskning \u00e4r fr\u00e4mst inriktad mot arkitekters och ingenj\u00f6rers designprocess. Detta innefattar samspelet mellan arkitekter och ingenj\u00f6rer, konceptuell utformning av b\u00e4rande strukturer, digitala verktyg i den konceptuella designfasen, och innefattar s\u00e5v\u00e4l konservering och restaurering som utformning av nya byggnader. Han \u00e4r f\u00f6rfattare till ett flertal b\u00f6cker och artiklar inom omr\u00e5dena strukturmekanik och byggnadsrestaurering. Han \u00e4r ocks\u00e5 en av grundarna till den utbildning p\u00e5 Chalmers d\u00e4r han sj\u00e4lv \u00e4r en av l\u00e4rarna, en av ett f\u00e5tal utbildningar i Europa d\u00e4r man blir b\u00e5de arkitekt och byggnadsingenj\u00f6r.\u00a0L\u00e4s mer: Karl-Gunnar Olsson. Chalmers Arkitektur<\/span><\/a><\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

LARS GERDMAR <\/span>\u00e4r ikonm\u00e5lare, m\u00e5lerikonservator och frist\u00e5ende forskare i bysantinsk konst. Han har som ikonm\u00e5lare och forskare varit verksam sedan b\u00f6rjan av 1980-talet, och som m\u00e5lerikonservator sedan b\u00f6rjan av 1990-talet. Under privat handledning av konsthistorikern Bo Ossian Lindberg har han under en f\u00f6ljd av \u00e5r bedrivit studier i den \u00e4ldre konstens material och tekniker och mottog av m\u00e5lerikonservatorerna \u00c5sa Sandberg och Magnus Wilhborg under flera \u00e5r privat undervisning i m\u00e5lerikonservering. Han har deltagit i en rad konserveringsprojekt i Sverige och bes\u00f6kte f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen Etiopien 2002. D\u00e4r har han under drygt ett och ett halvt \u00e5r bedrivit forskning inom f\u00e4ltet \u00e4ldre etiopisk sakral konst. Som ledare f\u00f6r expeditioner till ett flertal etiopiska kyrkor har han genomf\u00f6rt en prelimin\u00e4r skadeinventering avseende etiopisk konst fr\u00e5n 600- till 1800-talet. Han \u00e4r p\u00e5 plats i Etiopien och i Sverige den som leder projektet. L\u00e4s mer: Curriculum vitae Lars Gerdmar<\/span><\/a><\/p>\n

Karl-Gunnar Olsson och Lars Gerdmar ing\u00e5r ocks\u00e5 i styrelsen f\u00f6r The Society for the Conservation of the Ethiopian Cultural Heritage (SSCECH). Detta s\u00e4llskap har bildats f\u00f6r att med st\u00f6d i skilda professionen och spetskompetens genomf\u00f6ra konserveringen av kyrkan Debre Selam Mika’el och att planera det st\u00f6rre konserverings-, utbildnings, och forskningsprogram i Etiopien som detta syftar till.<\/p>\n

I v\u00e5r charter d\u00e4r m\u00e5ls\u00e4ttningarna f\u00f6r verksamheten listas samtliga medlemmar i v\u00e5rt s\u00e4llskap och p\u00e5 annan sida presenteras dessa och v\u00e5r planerade verksamhet n\u00e4rmare och d\u00e5 \u00e4ven General Manager, Ato Kebede Amare och Ato Mulu Tekla Baryatsion, v\u00e5ra n\u00e4rmaste samarbetspartners p\u00e5 Agency for Culture and Tourism in the Regional State of Ethiopia (ACT) i Mekele. L\u00e4s mer: SCECH<\/span><\/a><\/p>\n

_____________________________________________________________________________________<\/span><\/p>\n

Forts\u00e4ttning:<\/span> Debre Selam Mika’el – ett smycke bland<\/span><\/a>
\n<\/a> medeltida byggnadsmonument i Etiopien<\/span><\/a><\/h5>\n

 <\/p>\n

Copyright\u00a0\u00a9 Text och bild SCECH, f\u00f6rfattaren och fotografer 2011<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n


\n<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

DEBRE SELAM MIKA’EL Presentation av f\u00f6runders\u00f6kning 2009 och av hur vi finner en \u00e4ngel dold under lager av smuts   Damage to cultural property belonging to any people whatsoever means damage to the cultural heritage of all mankind since each people makes its contribution to the culture of the world The Hague Convention, 1954   […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1002","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1002","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1002"}],"version-history":[{"count":77,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1002\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1004,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1002\/revisions\/1004"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1002"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}