{"id":1022,"date":"2011-04-21T15:42:49","date_gmt":"2011-04-21T13:42:49","guid":{"rendered":"http:\/\/www.conservationinethiopia.org\/?page_id=1022"},"modified":"2011-08-20T22:57:17","modified_gmt":"2011-08-20T20:57:17","slug":"dsm-forund-3","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/?page_id=1022","title":{"rendered":"Den konstn\u00e4rliga utsmyckningen – hotad av f\u00f6rfall"},"content":{"rendered":"

Debre Selam Mika’el – en p\u00e4rla bland de medeltida etiopiska kyrkorna – \u00e4r mycket vackert utformad. Som byggnadsmonument och kulturarv betraktad anses den som en av de v\u00e4rdefullaste i Etiopien. Enligt David W. Phillipson, professor i afrikansk arkeologi och en stor auktoritet p\u00e5 det omr\u00e5de som r\u00f6r \u00e4ldre etiopisk arkitektur, b\u00f6r denna kyrka dateras till mellan 700- och 1000-talet (Ancient Churches of Ethiopia<\/em>, China 2009, s. 186).<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Byggnaden har formen av en basilika med tre skepp och ett kor (m\u00e4qd\u00e4s). Det \u00e4r en t\u00e4mligen liten kyrka, men dess monumentala planl\u00f6sning och inb\u00f6rdes proportioner f\u00e5r den att framst\u00e5 som en mindre katedral. Den \u00e4r delvis inrymd i en grotta, som sent i byggnadens historia har kompletterats med en utskjutande portik, som bildar ett separat rum fram den egentliga kyrkan (se planritning h\u00e4r ovanf\u00f6r, Jean Gire. Les Dossier De L’Arch\u00eaologie<\/em>, No 8, 1975). Detta g\u00f6r att Debre Selam Mika’el ibland ocks\u00e5 kallas f\u00f6r ”en kyrka i en kyrka”.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a> \"\"<\/a><\/p>\n

Debre Selam Mikael \u00e4r till merparten en monolitisk byggnad, uthuggen ur berget i ett stycke, n\u00e5got den har gemensamt med omkring 150 andra kyrkor i Tigrai. En grottg\u00e5ng l\u00f6per l\u00e4ngs med byggnadens v\u00e4stra och norra sida (Foto: Karl-Gunnar Olsson). I denna flyter en b\u00e4ck och vattnet i denna \u00e4r enligt etiopierna heligt och anv\u00e4nds f\u00f6r rituellt bruk, till exempel vid dop.<\/p>\n

\"\"<\/a> \"\"<\/a><\/p>\n

Norra sidoskeppet. Den v\u00e4stra respektive \u00f6stra v\u00e4ggen.<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

Den konstn\u00e4rliga utsmyckningen best\u00e5r av en l\u00e5ng rad muralm\u00e5lningar, utf\u00f6rda i al secco <\/em>p\u00e5 puts, som tillsammans gestaltar ett bildprogram unikt f\u00f6r denna och f\u00f6r bara ett f\u00e5tal andra kyrkor i Etiopien. Delvis inspirerade fr\u00e5n koptisk och bysantinsk konst \u00e4r dessa m\u00e5lningar placerade p\u00e5 v\u00e4ggarna i det norra och det s\u00f6dra sidoskeppet och i kyrkans absid s\u00e5v\u00e4l som p\u00e5 pilastrar och pelare.<\/span><\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n
Fyra fresker i accelererande f\u00f6rfall. Norra sidoskeppet, \u00f6stra v\u00e4ggen. <\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

Vid en prelimin\u00e4r bed\u00f6mning f\u00f6refaller det \u00f6vergripande temat gestalta den himmelska och jordiska kyrkan, och unikt f\u00f6r denna utsmyckning \u00e4r att man h\u00e4r \u00e4ven finner motivet Majestas Domini<\/em>, som annars \u00e4r mycket ovanligt i Etiopien. Dock v\u00e4ntar detta i l\u00e5nga stycken s\u00e4regna bildprogram, partiellt dolt under sekel av smuts, \u00e4nnu p\u00e5 att utforskas.<\/p>\n

Tillst\u00e5ndet f\u00f6r de m\u00e5lningar som alltj\u00e4mt \u00e4r bevarade – p\u00e5 n\u00e5gra platser har de redan helt f\u00f6rfallit – \u00e4r generellt sett alarmerande. De \u00e4r i akut behov av konservering och om inget g\u00f6rs kommer samtliga dessa inom ett f\u00e5tal \u00e5r att vara skattade \u00e5t f\u00f6rg\u00e4ngelsen.<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n
Tv\u00e5 helgon. Den sv\u00e5rast drabbade m\u00e5lningen. Norra sidoskeppet, \u00f6stra v\u00e4ggen. <\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

H\u00e4r ser vi den sv\u00e5rast skadade fresken i norra sidoskeppet, placerad uppe till v\u00e4nster p\u00e5 \u00f6stra kortv\u00e4ggen. \u00c4n mer skadad, ja, till stora delar fragmenterad, \u00e4r den ena av de tv\u00e5 framst\u00e4llningarna av Majestas Domini<\/em>, som i sin fulla prakt ursprungligen smyckade kyrkans absid. Den fresk vi h\u00e4r ser g\u00e5r dock \u00e4nnu att r\u00e4dda, och detta g\u00e4ller \u00e4ven \u00f6vriga mer eller mindre skadade m\u00e5lningarna i denna kyrka. Genom konsolidering f\u00e4sts allt som sitter l\u00f6st, i detta fall inte bara f\u00e4rgen, utan \u00e4ven murbruket och putsen. N\u00e4r detta har gjorts kan m\u00e5lningen reng\u00f6ras. L\u00e4gg m\u00e4rke till att ansiktena med dess charmerande, linj\u00e4rt tecknade \u00f6gon och n\u00e4sor s\u00e5v\u00e4l som gloriorna omkring huvudena, trots kraftigt sprucken och delvis vittrad puts, till stora delar alltj\u00e4mt \u00e4r intakta. Efter n\u00e4mnda moment, utf\u00f6rda enligt v\u00e4l bepr\u00f6vade metoder, och d\u00e4refter genom sparsamma retuscheringar och viss inm\u00e5lning av ruinerad bakgrundsf\u00e4rg kan det som nu ser s\u00e5 hoppl\u00f6st sorgligt ut i stor utstr\u00e4ckning \u00e5terst\u00e4llas.<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n
”De nio helgonen” i miserabelt skick. Strax under Majestas Domini<\/em>. Norra sidoskeppet.<\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

Detta g\u00e4ller \u00e4ven den allvarligt drabbade helgonraden under den Majestas Domini <\/em>som finns i samma sidoskepp. D\u00e5 dessa helgon kan r\u00e4knas till nio, f\u00e5r vi f\u00f6rmoda att det \u00e4r ”The Nine Saints”, som de kallas i handb\u00f6ckerna, syriska helgon som man anser kom till Etiopien som mission\u00e4rer under 500-talet och grundade ett flertal stora kloster – det mest ber\u00f6mda \u00e4r Debre Damo kloster daterat till 500-talet och bel\u00e4gen h\u00f6gt uppe p\u00e5 ett berg, l\u00e4ngst uppe i norr n\u00e4ra gr\u00e4nsen till Eritrea.<\/p>\n

Vid sidan av ytterligare endast en kyrka i Etiopien, Yemr\u00e4hann\u00e4 Krestos, bel\u00e4gen n\u00e5gra mil norr om Lalibela, \u00e4r de m\u00e5lningar vi finner i Debre Selam Mika’el de \u00e4ldsta bevarade i landet. (En kort presentation av byggnaden och dess m\u00e5lningar kommer snart att finnas att l\u00e4sa i en s\u00e4rskild artikel.)<\/p>\n

_____________________________________________________________________________________<\/p>\n

Forts\u00e4ttning: <\/span>F\u00f6runders\u00f6kning – delaktighet och slutsatser<\/span><\/a><\/h5>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Copyright \u00a0\u00a9 Text och bild SCECH, f\u00f6rfattaren och fotografer 2011<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Debre Selam Mika’el – en p\u00e4rla bland de medeltida etiopiska kyrkorna – \u00e4r mycket vackert utformad. Som byggnadsmonument och kulturarv betraktad anses den som en av de v\u00e4rdefullaste i Etiopien. Enligt David W. Phillipson, professor i afrikansk arkeologi och en stor auktoritet p\u00e5 det omr\u00e5de som r\u00f6r \u00e4ldre etiopisk arkitektur, b\u00f6r denna kyrka dateras till […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1022","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1022","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1022"}],"version-history":[{"count":78,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1022\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1944,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1022\/revisions\/1944"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1022"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}