{"id":1043,"date":"2011-04-21T16:52:16","date_gmt":"2011-04-21T14:52:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.conservationinethiopia.org\/?page_id=1043"},"modified":"2011-08-20T22:55:06","modified_gmt":"2011-08-20T20:55:06","slug":"dsm-forund-6","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/?page_id=1043","title":{"rendered":"Att bota det sjuka – analys, diagnos och recept"},"content":{"rendered":"

En f\u00f6runders\u00f6kning och den bed\u00f6mning man g\u00f6r av en byggnads och dess m\u00e5lningars skick liknar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt det l\u00e4karen g\u00f6r f\u00f6r sin patient n\u00e4r han unders\u00f6ker denna och st\u00e4ller diagnos. Det \u00e4r inom v\u00e5rt skr\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r popul\u00e4rt att likna m\u00e5lerikonservatorns yrkesroll vid l\u00e4karens. En m\u00e5lerikonservator \u00e4r ett slags taveldoktor och i utstr\u00e4ckning mening, d\u00e5 patienterna inte bara \u00e4r tavlor i ram, en m\u00e5leri- och skulpturdoktor. I samma mening kan en byggnadsantikvarie s\u00e4gas vara en terapeut, som f\u00f6resl\u00e5r den terapi som \u00f6kar patientens – byggnadens, dess konsts och specifika materials – v\u00e4lbefinnande och livsl\u00e4ngd. Konservatorn med sina assistenter, byggnadsantikvarien, ingenj\u00f6ren och de specialister som konsultativt \u00e4r knuten till deras verksamhet liknar arbetslaget p\u00e5 ett lasarett. Precis som m\u00e4nniskor lider byggnader och m\u00e5lningar av sjukdomar, fysiska svagheter som har med deras respektive fysik att g\u00f6ra, m\u00e5lningar som m\u00e4nniskor \u00e4r k\u00e4nsliga f\u00f6r olika saker och som m\u00e4nniskor \u00e5ldras de. Till detta ska l\u00e4ggas att konservatorn brukar ha en vit rock p\u00e5 sig under arbetet och anv\u00e4nder vid operativa ingrepp ibland skalpell precis som doktorn g\u00f6r.<\/span><\/p>\n

Teamet visste p\u00e5 f\u00f6rhand att ”v\u00e5r patient”, Debre Selam Mika’el, var i d\u00e5ligt, ja, i livshotande skick. Och v\u00e5r f\u00f6runders\u00f6kning i november 2009 d\u00e4r vi med \u00f6gon och apparatur nagelfor b\u00e5de byggnad och m\u00e5lningar, inklusive alla de m\u00e4tningar och provtagningar som ingick i denna, gav oss de uppgifter vi har beh\u00f6vt f\u00f6r att kunna st\u00e4lla en korrekt diagnos, en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r beslut om operativa ingrepp och f\u00f6rskrivning av recept p\u00e5 l\u00e4mplig medicin i syfte att bota det sjuka.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Civilingenj\u00f6r Karl-Gunnar Olsson var den som stod f\u00f6r allt det som r\u00f6rde byggnaden och de uppm\u00e4tningar som h\u00f6rde till denna del av unders\u00f6kningen. Detta intresserade pr\u00e4sterna mycket som p\u00e5 allt s\u00e4tt assisterande honom. H\u00e4r ser vi honom tillsammans med en av v\u00e5ra assistenter\u00a0i den varma eftermiddagssolen i f\u00e4rd med att f\u00f6rs\u00f6ka ta ut passriktningen f\u00f6r byggnadens v\u00e4derstreck (n\u00e5got som passar honom s\u00e4rskilt bra att g\u00f6ras som framg\u00e5ngsrik, ja, prisbel\u00f6nt orienterare). Han har tagit av sig skorna d\u00e5 han beh\u00f6ver g\u00e5 ut och in i kyrkan under arbetet. Ingen f\u00e5r ha skor p\u00e5 sig n\u00e4r man g\u00e5r in i en etiopisk ortodox kyrka – det \u00e4r helig mark, precis som den mark Moses stod p\u00e5 n\u00e4r han s\u00e5g den brinnande busken. Mannen med den vita m\u00f6ssan \u00e4r pr\u00e4st vid Debre Selam Mika’el, och bakom honom ser vi ett par mycket unga diakonkillar – uppenbarligen roade av en viss vit man med pannlampa. Det visade sig lite sv\u00e5rare \u00e4n v\u00e4ntat med att hitta passriktningen h\u00e4r uppe, detta d\u00e5 berget har magnetiska felk\u00e4llor som komplicerade det hela. Till sist lyckades det dock.<\/p>\n

Med oss fr\u00e5n Sverige hade vi utrustning av skilda slag, bland annat klimatm\u00e4tare, l\u00e5nade fr\u00e5n Lunds Tekniska H\u00f6gskola. Klimatm\u00e4tare \u00e4r sm\u00e5 datorer som var tionde minut under flera m\u00e5naders tid kan registrera och lagra v\u00e4rdefull information om klimatet: temperatur och luftfuktighet. Den vita dosen lagd uppe p\u00e5 ett av kapit\u00e4len \u00e4r en av de sex klimatm\u00e4tare vi anv\u00e4nde.\u00a0 Den f\u00f6rsta m\u00e4tningen gjordes under 6 m\u00e5nader och l\u00f6pte \u00f6ver den regnfria perioden, och den andra lika l\u00e5ng tid under regnperioden. Att ha en klar uppfattning om inomhusklimatet \u00e4r mycket viktigt d\u00e5 detta p\u00e5verkar materialen i rummet, inte minst de material som h\u00f6r till m\u00e5lningar: puts, pigment och bindemedel.<\/p>\n

\"\"<\/a> \"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a> \"\"<\/a><\/p>\n

Karl-Gunnar utf\u00f6rde ocks\u00e5 uppm\u00e4tningar av fukt, som vi h\u00e4r ser honom g\u00f6ra i de fresker som \u00e4r placerade strax ovanf\u00f6r porten vid v\u00e4stra v\u00e4ggen i mittskeppet, den port som f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r kyrkans huvuding\u00e5ng. Den utrustning han anv\u00e4nde var GANN Hudromette UNI 1, som med h\u00f6g precision registrerar \u00e4ven mycket sm\u00e5 kvantiteter av fukt. Dessa m\u00e4tningar gav oss en prelimin\u00e4r uppfattning om freskernas tillst\u00e5nd ur denna synpunkt. Undertecknad m\u00e4tte samtidigt noggrant upp ytm\u00e5tten p\u00e5 v\u00e4ggm\u00e5lningar i det norra sidoskeppet, uppgifter som har legat till grund f\u00f6r en mer precis bed\u00f6mning av arbetsytor i f\u00f6rh\u00e5llande till tids\u00e5tg\u00e5ng i samband med arbetsbeskrivning. Dessa m\u00e4tningar \u00e4r d\u00e4rut\u00f6ver v\u00e4rdefulla vid presentation av konstverken, b\u00e5de f\u00f6re och efter konservering.<\/p>\n

\"\"<\/a> \"\"<\/a><\/p>\n

Ett av de m\u00e5nga stickprov vi gjorde ser vi h\u00e4r Karl-Gunnar utf\u00f6ra p\u00e5 den v\u00e4stra v\u00e4ggen i norra sidoskeppet. Det \u00e4r ett murbruksprov som inte bara ger information om brukets sammans\u00e4ttning, utan ocks\u00e5 om den salthalt bruket har (foto: Carmen Deas).<\/p>\n

Salt, vid sidan av vatten i flytande form eller i form av fukt, brukar vara en av de stora bovarna i samband med f\u00f6rfall av m\u00e5lningar i \u00e4ldre byggnader. Detta g\u00e4ller inte minst m\u00e5lningar utf\u00f6rda p\u00e5 mur: b\u00e5de al secco<\/em>-m\u00e5lningar, dvs m\u00e5lning p\u00e5 torrt putsbruk och i al fresco<\/em>, dvs m\u00e5leri utf\u00f6rt p\u00e5 nylagd fuktig kalkputs. Salt finns inte endast i form av saltjoner i kemiskt bunden form i en rad byggnadsmaterial, utan, som bekant ocks\u00e5 i vatten, och d\u00e5 \u00e4ven i atmosf\u00e4risk vatten i form av avdunstat havsvatten som transporteras i atmosf\u00e4ren och kommer ner i form av regnvatten. Om detta kommer in i en byggnads v\u00e4ggar, oavsett om det sker genom l\u00e4ckage av skilda slag eller kapil\u00e4rt f\u00f6rs fr\u00e5n vatten som finns i anslutning till n\u00e5gon del av huset \u00e4r det fara \u00e5 f\u00e4rde (se bilder ovan av den grottpassage med vatten som l\u00f6per l\u00e4ngs v\u00e4stra och norra sidan av Debre Selam Mika’el).<\/p>\n

\u00c4ven om det \u00e4r fr\u00e5ga om procentuellt sm\u00e5 kvantiteter i regnvatten kan det p\u00e5 sikt g\u00f6ra stor skada. Salt lagras n\u00e4mligen i material och multiplicerat med kvantitet och tid blir den lilla m\u00e4ngden s\u00e5 sm\u00e5ningom stor. Det tr\u00e5kiga \u00e4r att salt av olika sk\u00e4l ocks\u00e5 f\u00f6rflyttar sig i material, vi brukar s\u00e4ga att det ”vandrar”. Detta, i kombination med klimatv\u00e4xlingar i inomhusmilj\u00f6 som f\u00e5r de normalt sett bundna saltjoner som redan innan finns som en best\u00e5ndsdel av byggnadsmaterialet att r\u00f6ra p\u00e5 sig, \u00e4r den huvudsakliga orsaken till de allvarliga saltskador vi ser p\u00e5 flera av m\u00e5lningarna i Debre Selam Mika’el – det salt som ”vandrat” har lett till att puts med f\u00e4rg har vittrat.<\/p>\n

Saltextrahering, p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l n\u00e5gra av freskerna i Debre Selam Mika’el som ett v\u00e4ggparti i norra sidoskeppet,\u00a0var en av provtagningarna i syfte att analysera detta och en annan, vid sidan av n\u00e4mnda murbruksprov, var ocks\u00e5 flera putsprover. Vid saltextrahering, som vi h\u00e4r ser undertecknad utf\u00f6ra, anv\u00e4nds kemiskt neutrala kompresser av cellulosa. Dessa doppas i destillerat vatten och kn\u00e5das till en bl\u00f6t deg som trycks fast mot ytan man v\u00e4ljer. Degen f\u00e5r d\u00e4refter sitta kvar i n\u00e5gra timmar. Genom att analyser detta material kan man sedan f\u00e5 fram den procentuella salthalthalten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En liten, men viktig pusselbit n\u00e4r det g\u00e4ller sj\u00e4lva m\u00e5lningarna, f\u00e5r man ocks\u00e5 genom att ta ett s\u00e5 kallat mikrosnitt som illustreras av den sista bilden. Detta gjordes med skalpell i s\u00f6dra sidoskeppet och l\u00e5g till grund f\u00f6r de analyser av pigment respektive bindemedel som nyligen har blivit f\u00e4rdiga (foto: Carmen Deas).<\/p>\n

Vi som med egna \u00f6gon sett det accelererande f\u00f6rfallet i Debre Selam Mika’el vet att detta f\u00f6rfall omfattar merparten av bildkonsten i Etiopien fr\u00e5n medeltiden fram till 1800-talets slut. Med konserveringen av muralm\u00e5lningarna i Debre Selam Mika’el s\u00e5v\u00e4l som det utvidgade konserverings- och utbildningsprogram som planeras f\u00f6lja p\u00e5 denna, vill vi i the Society for the Conservation of the Ethiopian Cultural Heritage motverka detta f\u00f6rfall – ett kulturhistoriskt d\u00f6ende – ett f\u00f6rfall av Etiopiens fysiska historia, en omistlig del av det kulturarv som p\u00e5 ett charmerande s\u00e4tt gestaltar och hyllar den etiopiska folksj\u00e4len, en del av den afrikanska konsten, s\u00e5v\u00e4l som av v\u00e4rldsarvet. Och jag upprepar citatet som fick inledda denna beskrivning:<\/p>\n

 <\/p>\n

Damage to cultural property belonging to any people whatsoever<\/em>
\nmeans damage to the cultural heritage of all mankind<\/em>
\nsince each people makes its contribution to the culture of the world.<\/em><\/p>\n

The Hague Convention, 1954<\/p>\n

 <\/p>\n


\n<\/em><\/strong><\/span><\/span><\/p>\n

Lars Gerdmar
\nProjektledare<\/p>\n

________________________________________________________________________________________________<\/p>\n

Foto om ej annat anges: Lars Gerdmar
\nBildsk\u00e4llor: Carmen Deas, Karl-Gunnar Olsson,
\nLars Gerdmar och Jean Gire:
\nLes Dossiers De L’Arch\u00e9ologie, No 8, 1975.<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Copyright \u00a9 Text\u00a0och bild, SCECH,
\nf\u00f6rfattaren och fotograferna, 2011<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En f\u00f6runders\u00f6kning och den bed\u00f6mning man g\u00f6r av en byggnads och dess m\u00e5lningars skick liknar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt det l\u00e4karen g\u00f6r f\u00f6r sin patient n\u00e4r han unders\u00f6ker denna och st\u00e4ller diagnos. Det \u00e4r inom v\u00e5rt skr\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r popul\u00e4rt att likna m\u00e5lerikonservatorns yrkesroll vid l\u00e4karens. En m\u00e5lerikonservator \u00e4r ett slags taveldoktor och i utstr\u00e4ckning mening, d\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1043","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1043","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1043"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1043\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1942,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1043\/revisions\/1942"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1043"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}