{"id":75,"date":"2011-04-14T14:17:45","date_gmt":"2011-04-14T12:17:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.conservationinethiopia.org\/?page_id=75"},"modified":"2011-08-20T22:53:26","modified_gmt":"2011-08-20T20:53:26","slug":"debre-selam-mikael-ett-kulturellt-bistandsprojekt","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/?page_id=75","title":{"rendered":"Art. 1."},"content":{"rendered":"

DEBRE SELAM MIKA’EL<\/span>
\n – ett kulturellt bist\u00e5ndsprojekt<\/span><\/h1>\n

<\/span><\/h1>\n
Damage to cultural property belonging to any people whatsoever<\/span>
\n means damage to the cultural heritage of all mankind<\/span>
\n since each people makes its contribution to the culture of the world<\/span><\/h6>\n
The Hague Convention, 1954<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n


\n<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Detalj av sv\u00e5rt vattenskadade takm\u00e5lningar f\u00f6rest\u00e4llande ansikten i kyrkan Debre Berhan Selassie, \u00e4ven kallad The Ethiopian Sistine Chapel, bem\u00e5lat fr\u00e5n golv till tak. Ca 1820. Gondarinsk stil. Gondar, Etiopien.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Inledning<\/p>\n

L\u00e4nkar till artikelns forts\u00e4ttning:
\n V\u00e5rt och etiopiernas ekonomiska dilemma<\/span><\/a>
\n Ett pionj\u00e4rarbete tar form – skisserad agenda<\/span><\/a><\/p>\n


\n<\/em><\/span><\/h5>\n

DEN SOM HAR F\u00c5TT GL\u00c4DJEN <\/span>att bekanta sig med den bildkonst man m\u00f6ter i kyrkor och i kloster i Etiopien f\u00f6rst\u00e5r att detta \u00e4r stor konst. Som kulturellt och religi\u00f6st fenomen \u00e4r denna, utan att estetiskt sett p\u00e5minna om dessa, helt j\u00e4mf\u00f6rbar med den \u00e4ldre klassiska tibetanska, indiska, eller kinesiska konsten. Den etiopiska konsten gestaltar som kulturarv betraktad en alltj\u00e4mt levande och central del av Etiopiens historia och det etiopiska folkets sj\u00e4lvbild. Den har d\u00e4rf\u00f6r inte bara ett musealt v\u00e4rde – som i sig \u00e4r stort – utan ocks\u00e5 en djupare betydelse som speglar detta folks originalitet och mentalitet. Denna konst utg\u00f6r en omistlig del av etiopiernas liv idag.<\/p>\n

I j\u00e4mf\u00f6relse med andra bildkulturer \u00e4r den \u00e4ldre etiopiska sakrala konsten starkt f\u00f6rsummad. Bristen p\u00e5 kunskap om denna \u00e4r stor och litteraturen p\u00e5 omr\u00e5det mycket sparsam. Detta \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt inte bara med tanke p\u00e5 den enast\u00e5ende naivistiska och andliga sk\u00f6nhet denna konst kan uppvisa, utan ocks\u00e5 d\u00e5 den utg\u00f6r en betydelsefull del av den afrikanska konsten och historien s\u00e5v\u00e4l som av v\u00e4rldsarvet.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00c4rke\u00e4ngeln Mikael. Detalj av v\u00e4ggm\u00e5lning i begynnande f\u00f6rfall. Debre Berhan Selassie. Ca 1820. Gondarinsk stil. Gondar, Etiopien.<\/figcaption><\/figure>\n

Chagall, Matisse och m\u00e5nga av de medeltida m\u00e4starna inom latinsk och bysantinsk konst skulle s\u00e4kert ha st\u00e5tt med gapande mun inf\u00f6r den autentiska och alltigenom of\u00f6rst\u00e4llda sk\u00f6nhet vi h\u00e4r m\u00f6ter. Den dj\u00e4rva behandlingen av linje f\u00e4rg och form, den charmerande portr\u00e4tteringen av Kristus, \u00e4rke\u00e4nglar och helgon, de fasansfull skildringarna av Hades, gestiken, dramatiken och skapargl\u00e4djen v\u00e4cker f\u00f6rundran, gestaltar en f\u00f6r detta m\u00e5leri artspecifik ikonografi och estetik.<\/p>\n

Denna konst – ett f\u00f6r det etiopiska folket och v\u00e4rldssamfundet omistligt kulturarv – hotas nu i accelererande takt av f\u00f6rfall. Detta \u00e4r anledningen till den r\u00e4ddningsinsats som ska ta sin utg\u00e5ngspunkt i ett pilotprojekt med fokus p\u00e5 kyrkan Debre Selam Mika’el. (En beskrivning av denna kyrka och dess konstn\u00e4rliga utsmyckningar ges via l\u00e4nk l\u00e4ngst ned i denna text.) Debre Selam Mika’el \u00e4r ett av de fr\u00e4msta medeltida byggnadsmonumenten i Etiopien, bel\u00e4get p\u00e5 Atsbiplat\u00e5n i Tigrai, den nordligaste regionen i landet. Den konservering av muralm\u00e5lningar och den utbildning av praktikanter som h\u00e4r kommer att ske ska bilda utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r ett planerat st\u00f6rre konserverings- och utbildningsprogram som vi hoppas p\u00e5 sikt ska bidra till att detta f\u00f6rfall upph\u00f6r. V\u00e5r fr\u00e4mste f\u00f6respr\u00e5kare, professor Richard Pankhurst, ger\u00a0i korta ordalag uttryck f\u00f6r sin syn p\u00e5 situationen f\u00f6r denna del av det etiopiska kulturarvet och den insats vi fr\u00e5n svensk sida \u00f6nskar g\u00f6ra.<\/p>\n

Richard Pankhurst \u00e4r professor i historia och grundare av Institute of Ethiopian Studies (IES), Addis Ababa University, internationellt centrum f\u00f6r forskning inom etiopisk humaniora. Han \u00e4r en v\u00e4rldsber\u00f6md forskare och central gestalt inom det etiopiska kulturlivet och \u00e4ven h\u00f6gt respekterad hos den etiopiska allm\u00e4nheten. I sin rekommendation talar han om den akuta situation som r\u00e5der f\u00f6r den \u00e4ldre sakrala konsten i Etiopien och sammanfattar betydelsen pilotprojektet Debre Selam Mika’el: Letter of Recommendation by Richard Pankhurst<\/span><\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>
Detalj ur elefantscen. Muralm\u00e5lning i accelererande f\u00f6rfall. 1000- till 1100-talet. V\u00e4stra v\u00e4ggen, norra sidoskeppet. Debre Selam Mika'el.<\/figcaption><\/figure>\n

En vetenskaplig rapport d\u00e4r v\u00e5rt projekt och den f\u00f6runders\u00f6kning som skett beskrivs p\u00e5 ett mer fackmannam\u00e4ssigt s\u00e4tt riktad till professionellt aktiva inom f\u00e4ltet m\u00e5lerikonservering och kulturminnesv\u00e5rd f\u00f6religger i tryckt form. Denna kommer inom kort att presenteras p\u00e5 en f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let s\u00e4rskilt uppr\u00e4ttad databas i regi av det nyligen bildade Society for the Conservation of the Ethiopian Cultural Heritage (SCECH). L\u00e4s mer: Charter, Presentation av medlemmar, samarbetspartners och planerad verksamhet<\/span><\/a><\/p>\n

F\u00f6r alla med intresse f\u00f6r kultur och i synnerhet f\u00f6r dem som intresserar sig f\u00f6r den afrikanska konsten och historien och som vill v\u00e4rna om det kulturarv som djupast sett tillh\u00f6r hela v\u00e4rldssamfundet, presenteras i det f\u00f6ljande projektet Debre Selam Mika’el. Vid sidan av denna artikel kan man ocks\u00e5 ta del av en kort beskrivning av monumentet som s\u00e5dant, dess byggnadskonstruktion och unika m\u00e5lningar. I ytterligare en artikel om den f\u00f6runders\u00f6kning av byggnadens och m\u00e5lningarnas skick som genomf\u00f6rdes i Debre Selam Mika’el i november 2009 presenteras v\u00e5rt team och via l\u00e4nk v\u00e5ra n\u00e4rmaste samarbetspartners i Etiopien. H\u00e4r ber\u00e4ttas ocks\u00e5 om milj\u00f6n och m\u00e4nniskorna p\u00e5 plats, om hur de olika momenten i f\u00f6runders\u00f6kningen gick till och om hur det steg f\u00f6r steg gick till att fril\u00e4gga en ca 1000 \u00e5r gammal \u00e4ngel, dold under sekel av smuts i en av kyrkans lunetter.<\/p>\n

_______________________________________________________________________________<\/p>\n

Forts\u00e4ttning:<\/span> V\u00e5rt och etiopiernas ekonomiska dilemma<\/span><\/a><\/h5>\n

 <\/p>\n

Copyright \u00a9 Text och bild SCECH, f\u00f6rfattaren och fotograferna 2011<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n


\n<\/strong><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

DEBRE SELAM MIKA’EL – ett kulturellt bist\u00e5ndsprojekt Damage to cultural property belonging to any people whatsoever means damage to the cultural heritage of all mankind since each people makes its contribution to the culture of the world The Hague Convention, 1954     Inledning L\u00e4nkar till artikelns forts\u00e4ttning: V\u00e5rt och etiopiernas ekonomiska dilemma Ett pionj\u00e4rarbete […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-75","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/75","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=75"}],"version-history":[{"count":101,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/75\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1940,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/75\/revisions\/1940"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=75"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}