{"id":91,"date":"2011-04-14T15:00:40","date_gmt":"2011-04-14T13:00:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.conservationinethiopia.org\/?page_id=91"},"modified":"2011-08-20T23:02:19","modified_gmt":"2011-08-20T21:02:19","slug":"debre-selam-mikael-byggnad-och-malningar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/?page_id=91","title":{"rendered":"Konst & arkitektur"},"content":{"rendered":"

DEBRE SELAM MIKA’EL<\/span>
\nM\u00e5lningar och byggnad – kort beskrivning<\/span><\/h1>\n
Damages to cultural property belonging to any people whatsovever<\/span>
\n means damages to the cultural heritage of all mankind<\/span>
\n since each people makes its constribution to the cultural of the world<\/span><\/h6>\n
The Hague convention, 1954<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

Copyright \u00a9 Text och bild SSCECH 2011<\/span><\/h6>\n

\"\"<\/h1>\n

Den sentida portiken som leder in till den till kyrkan Debre Selam Mika’el<\/h6>\n

 <\/p>\n

Debre \u00a0Selam Mika’el – ”En kyrka i en kyrka”<\/span><\/h4>\n

Debre Selam Mika’el – en p\u00e4rla bland de medeltida etiopiska kyrkorna – \u00e4r mycket vackert utformad. Som byggnadsmonument och kulturarv betraktat anses den som en av de v\u00e4rdefullasta i Etiopien. Enligt David W. Phillipson, professor i afrikansk arkeologi och en stor auktoritet p\u00e5 det som r\u00f6r \u00e4ldre etiopisk arkitektur, b\u00f6r denna kyrka dateras till mellan 700- och 1000-talet (Ancient Churches of Ethiopia<\/em>. China, 2009, s. 186).<\/p>\n

Byggnaden har formen av en basilika med tre skepp och ett kor (m\u00e4qd\u00e4s). Det \u00e4r en t\u00e4mligen liten kyrka, men dess monumentala planl\u00f6sning och inb\u00f6rdes proportioner f\u00e5r den att framst\u00e5 som en mindre katedral. Den \u00e4r delvis inrymd i en grotta, som sent i byggnadens historia har kompletterats med en utskjutande portik, som bildar ett separat rum fram den egentliga kyrkan. Detta g\u00f6r att Debre Selam Mika’el ibland ocks\u00e5 kallas f\u00f6r ”en kyrka i en kyrka”.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n
Planritning. Jean Gire.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Dess mitt- och sidoskepp \u00e4r \u00e5tskilda av valvb\u00e5gar och pelare, och f\u00f6nstren, innefattade i kraftiga tr\u00e4ramar, \u00e4r sk\u00f6nt utmejslade i ljus sandsten. Kvaliteten p\u00e5 hantverket \u00e4r enast\u00e5ende och man h\u00e4pnar \u00f6ver den f\u00f6rm\u00e5ga med vilken man med sl\u00e4ggor och j\u00e4rn h\u00e4r har lyckats gestalta kyrkorummet och dess arkitektoniska formspr\u00e5k. Pelare, kapit\u00e4l, valvb\u00e5gar och nischer \u00e4r huggna med st\u00f6rsta precision och detta g\u00e4ller ocks\u00e5 kyrkans tr\u00e4arbeten.<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n
Genomsk\u00e4rningsplan. Jean Gire.<\/h6>\n

 <\/p>\n

En ytterligare unik sak f\u00f6r denna kyrkobyggnad \u00e4r korskranket. Vi ser det i den h\u00e4r i den \u00f6vre genomsk\u00e4rningsplanen. Elegant utskuret med sk\u00f6nt m\u00f6nstrade v\u00e4ggpaneler skiljer det l\u00e5ngskeppet fr\u00e5n koret (m\u00e4qd\u00e4s). Medeltida korskrankt finns endast bevarade i f\u00e5 andra etiopiska kyrkor och det \u00e4r bara det i Debre Selam Mika’el som alltj\u00e4mt bevarar sin triumfb\u00e5ge.<\/p>\n

Byggnadstekniken uthuggen och konstruerad<\/span><\/h4>\n

Debre Selam Mika’el \u00e4r till merparten en monolitisk byggnad, uthuggen direkt ur berget i ett stycke (se planritning ovan). Men dess s\u00f6dra och \u00f6stra v\u00e4ggpartier \u00e4r konstruerade, uppmurade med vitkalkade sandstensblock, varvade med timmerstockar, och gestaltar en design och teknik som minner om den allra \u00e4ldsta etiopiska arkitekturen. Som endast en av en handfull bevarade etiopiska kyrkor uppf\u00f6rda i denna s\u00e5 kallade aksumitiska stil, avspeglar dessa murverk byggnadskonsten fr\u00e5n det aksumitiska riket (ca 150 f.Kr. – 700 e.Kr.).<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a> \"\"<\/a><\/p>\n

S\u00f6dra porten och \u00f6vrig exteri\u00f6r avspeglar det ur\u00e5ldriga aksumitiska byggnadss\u00e4ttet.<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

Det var till detta rike – som Etiopien har utvecklats ur – och till kung Ezana i huvudstaden Aksum den syriske munken Frumentius p\u00e5 tidigt 300-tal anl\u00e4nde, en h\u00e4ndelse som blev avg\u00f6rande f\u00f6r detta lands kristnande. Att vara uthuggen ur berget har denna kyrka gemensamt med omkring 150 kyrkor i Tigrai. Detta s\u00e4tt att med hammare och j\u00e4rn ur berget hugga ut och mejsla fram rummen med dess valv, pelare och arkitektoniska detaljer \u00e4r karakteristiskt f\u00f6r medeltidens etiopiska kyrkoarkitektur. Och att tr\u00e4da in i dessa st\u00e5tliga rum, ofta rikt utsmyckade med m\u00e5lningar fr\u00e5n golv till tak, \u00e4r en stor och exotisk upplevelse.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a> \"\"<\/a><\/p>\n

Grottg\u00e5ng med b\u00e4ck som l\u00f6per runt delar av byggnaden. Foto: Karl-Gunnar Olsson.<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

Byggnaden har formen av en basilika med tre skepp och ett kor (m\u00e4qd\u00e4s). Det \u00e4r en t\u00e4mligen liten kyrka, men dess monumentala planl\u00f6sning och inb\u00f6rdes proportioner f\u00e5r den att framst\u00e5 som en mindre katedral. Den \u00e4r delvis inrymd i en grotta, som sent i byggnadens historia har kompletterats med en utskjutande portik, som bildar ett separat rum fram den egentliga kyrkan (se planritning). Detta g\u00f6r att Debre Selam Mikael ibland ocks\u00e5 kallas f\u00f6r ”en kyrka i en kyrka”.<\/p>\n

Att vara uthuggen ur berget i ett stycke har denna byggnad gemensamt med omkring 150 andra kyrkor i Tigrai. En grottg\u00e5ng l\u00f6per l\u00e4ngs med byggnadens v\u00e4stra och norra sida. I denna flyter en b\u00e4ck och vattnet i denna \u00e4r enligt etiopierna heligt och anv\u00e4nds f\u00f6r rituellt bruk, till exempel vid dop.<\/p>\n

 <\/p>\n

Den konstn\u00e4rliga utsmyckningen – rik dock i f\u00f6rfall<\/span><\/h4>\n

Den konstn\u00e4rliga utsmyckningen best\u00e5r av en l\u00e5ng rad muralm\u00e5lningar, utf\u00f6rda i al secco p\u00e5 puts, som tillsammans gestaltar ett bildprogram unikt f\u00f6r denna och f\u00f6r bara ett f\u00e5tal andra kyrkor i Etiopien. Delvis inspirerade fr\u00e5n koptisk och bysantinsk konst \u00e4r dessa m\u00e5lningar placerade p\u00e5 v\u00e4ggarna i det norra och det s\u00f6dra sidoskeppet och i kyrkans absid s\u00e5v\u00e4l som p\u00e5 pilastrar och pelare.<\/p>\n

\"\"<\/a> \"\"<\/a><\/p>\n

Norra sidoskeppet. Den v\u00e4stra respektive \u00f6stra v\u00e4ggen och dess m\u00e5lningar.<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

Vid en prelimin\u00e4r bed\u00f6mning f\u00f6refaller det \u00f6vergripande temat gestalta den himmelska och jordiska kyrkan, och unikt f\u00f6r denna utsmyckning \u00e4r att man h\u00e4r \u00e4ven finner motivet ”Majestas Domini”, som annars \u00e4r mycket ovanligt i Etiopien. Dock v\u00e4ntar detta i l\u00e5nga stycken s\u00e4regna bildprogram, partiellt dolt under sekel av smuts, \u00e4nnu p\u00e5 att utforskas.<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n
Elefantscen. Detalj. V\u00e4stra v\u00e4ggen, norra sidoskeppet.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Tillst\u00e5ndet f\u00f6r de m\u00e5lningar som alltj\u00e4mt \u00e4r bevarade – p\u00e5 n\u00e5gra platser har de redan helt f\u00f6rfallit – \u00e4r generellt sett alarmerande. De \u00e4r i akut behov av konservering och om inget g\u00f6rs kommer samtliga dessa inom decennier att vara skattade \u00e5t f\u00f6rg\u00e4ngelsen.<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n
Fyra scener i accelererande f\u00f6rfall. Norra sidoskeppet, \u00f6stra v\u00e4ggen.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n
Den sv\u00e5rast skadade \u00f6vre v\u00e4nstra fresken. Norra sidoskeppet, \u00f6stra v\u00e4ggen.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Den i fotot ovanf\u00f6r exponerade fresken g\u00e5r alltj\u00e4mt mycket v\u00e4l att r\u00e4dda och de \u00f6vriga m\u00e5lningarna p\u00e5 denna v\u00e4gg likas\u00e5. Genom konsolidering f\u00e4sts all l\u00f6st sittande puts och f\u00e4rg och d\u00e4refter kan denna och \u00f6vriga m\u00e5lningar reng\u00f6ras. L\u00e4gg m\u00e4rke till att ansiktena med dess linj\u00e4rt tecknade \u00f6gon och n\u00e4sor s\u00e5v\u00e4l som gloriorna omkring huvudena trots kraftigt sprucken puts alltj\u00e4mt \u00e4r delvis intakta. Efter noggrann konsolidering och reng\u00f6ring enligt v\u00e4l bepr\u00f6vade metoder och d\u00e4refter genom sparsam retuschering samt viss inm\u00e5lning av ruinerad bakgrundsf\u00e4rg kan mycket av det som h\u00e4r just nu ser s\u00e5 hoppl\u00f6st sorgligt ut \u00e5terst\u00e4llas.<\/p>\n

Vid sidan av ytterligare endast en kyrka i Etiopien, Yemr\u00e4hann\u00e4 Krestos, bel\u00e4gen n\u00e5gra mil norr om Lalibela, \u00e4r dessa m\u00e5lningar de \u00e4ldsta bevarade i landet, enligt prelimin\u00e4ra dateringar utf\u00f6rda mellan 1000- och 100-talet<\/p>\n

L\u00e4s mer om projektet Debre Selam Mika’el och om vad professor Richard Pankhurst, v\u00e5r fr\u00e4mste f\u00f6respr\u00e5kare, s\u00e4ger om det akuta behovet av \u00e5tg\u00e4rder och den r\u00e4ddningsaktion av dessa m\u00e5lningar och andra bildprogram som st\u00e5r p\u00e5 v\u00e5r agenda.<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n
”De\u00a0nio\u00a0helgonen” i miserabelt skick. Strax under Majestas Domini<\/em>. Norra sidoskeppet.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Richard Pankhurst \u00e4r professor i historia och grundare av Institute of Ethiopian Studies (IES), Addis Ababa University, internationellt centrum f\u00f6r forskning inom etiopisk humaniora. Han \u00e4r en v\u00e4rldsber\u00f6md forskare och central gestalt inom inom det etiopiska kultur- och universitetslivet och ocks\u00e5 h\u00f6gt respekterad hos den etiopiska allm\u00e4nheten stort. I sin rekommendation talar han om den akuta situationen f\u00f6r den \u00e4ldre sakrala konsten i Etiopien och sammanfattar betydelsen pilotprojektet Debre Selam Mikael:\u00a0Letter of rekommendation by Richard Pankhurst.<\/span><\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Lars Gerdmar<\/p>\n

____________________________________________________________________________________<\/span><\/h6>\n
Foto om ej annat anges: Lars Gerdmar
\nBildsk\u00e4llor: \u00a0Carmen Deas, Karl-Gunnar Olsson,
\nLars Gerdmar och Jean Gire:
\nLes Dossiers De L’Arch\u00e9ologie, No 8, 1975<\/h6>\n
Copyright \u00a9 Text och bild SCECH,<\/span>
\n f\u00f6rfattaren och fotograferna 2011<\/span><\/h6>\n


\n<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n


\n<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

DEBRE SELAM MIKA’EL M\u00e5lningar och byggnad – kort beskrivning Damages to cultural property belonging to any people whatsovever means damages to the cultural heritage of all mankind since each people makes its constribution to the cultural of the world The Hague convention, 1954   Copyright \u00a9 Text och bild SSCECH 2011 Den sentida portiken som […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-91","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/91","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=91"}],"version-history":[{"count":104,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/91\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95,"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/91\/revisions\/95"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/se.conservationinethiopia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=91"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}