Debre Selam Mika’el – ett pionjärarbete tar form

 

I SAMMA ARTIKEL i Signum presenteras detta projekt som ett biståndsprojekt och ett pionjärarbete där undervisning i syfte att utbilda en etiopisk yrkeskår av konservatorer rubriceras som ”hjälp till självhjälp”, där den svenska insatsen så småningom ska lämna plats för ett inhemsk självständig ansvarstagande:

”Pilotprojektets syfte är att genomföra en konservering av nämnda muralmålningar i Debre Selam Mika’el och genom detta för våra vänner i Etiopien presentera en modell för hur en professionell konservering går till. Därutöver, som ett svar på ett inhemskt behov av utbildning på området, utgör lärlingsutbildning en viktig del. Denna praktiska utbildning på plats i kyrkan planeras få en fortsättning i högre utbildning i byggnadsvård och målerikonservering. På det nyligen etablerade Institute of Paleonvironment and Heritage Conservation vid Mekele University, som vi har etablerat kontakt med, skulle man gärna se att en sådan utbildning kom till stånd. Och ett påbörjat samtal med företrädare för Chalmers tekniska högskola har öppnat för en möjlig framtida samverkan.

Den medeltida klippkyrkan Debre Selam Mika'el, daterad till mellan 700- och 1000-talet. Belägen på Atsbiplatån 2 600 meter över havet i Tigrai, Etiopien.

En organisation, benämnd The Society for the Conservation of the Ethiopian Cultural Heritage, har bildats för att samordna verksamheten. Bland dess målsättningar kan man läsa: Att med utgångspunkt från skilda professioner gemensamt och i samarbete med institutioner och kollegor i Etiopien verka för Conservation in Ethiopia – a Pilot project och utvecklingen av ett långsiktigt konserverings- och utbildningsprogram avseende vård och bevarande av äldre kyrklig konst och arkitektur i Etiopien.

Ordförande i sällskapet är Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och expert på den etiopisk-ortodoxa kyrkan, själv uppväxt i Etiopien, och sällskapets sekreterare är undertecknad. Övriga medlemmar representerar professioner och institutioner på högsta kompetensnivå med omfattande teknisk och vetenskaplig potential för genomförandet av pilotprojektet som sådant såväl som för planeringen av den utvidgade, långsiktiga kulturvårdsinsats detta syftar till. Läs mer: Charter för SCECH

   

Fyra scener med helgon och intåget i Jerusalem. Östra väggen, norra sidoskeppet. Muralmålningar i accelererande förfall. Senast 1100-tal.

Då den etiopiska konsten, som inledningsvis nämnts, ännu är så okänd utanför landets egna gränser, och då en upprustning av det etiopiska kulturarvet på sikt också förhoppningsvis borde kunna generera en ansvarsfull turism som ger inkomster till landet, planeras också en dokumentärfilm. För detta ändamål har två erfarna filmare från Berlin ställt sig till förfogande. Dessa arbetar för den tysk-franska tv-kanalen ARTE (Association Relative à la Télévision Européenne) ansedd som den främsta för kultur i Europa.

Därutöver har ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt skisserats med syfte att belysa frågor om den historiska, konstvetenskapliga, byggnadstekniska och religiösa kontext som nämnda kyrka är inskriven i skisserats. Detta planeras ske i samverkan mellan konsthistorikern Britt-Inger Johansson och undertecknad samt forskare specialiserade på arkitektur och byggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola.

Till detta vill vi också knyta kolleger i Etiopien och andra länder. Förhoppningen är att detta sedan skall löpa parallellt med det utvidgade projektet med fokus på de kyrkor och den konst som inom detta blir föremål för konservering. […]

Vi söker nu med ljus och lykta efter möjliga finansieringsvägar. Kanske någon anser att fattigdomsbekämpningen utesluter bistånd till projekt av det slag som här har skisserats. Men är inte detta ett tankefel? Bör man skilja kroppen från själen? Utan sin historia – där det fysiska kulturarvet förstås utgör en hörnsten – riskerar varje folks själ att utarmas. Vi hoppas att våra makthavare är kloka nog att förstå detta.

En ängel, tecknad med djärva penseldrag, visade sig för oss i Debre Selam Mika’el, och jag upprepar: Det etiopiska folket lider av materiell fattigdom. Denna fattigdom fördjupas ytterligare om nu också dess kulturarv går förlorat.”
(Signum 2/2011).

 

Lars Gerdmar
Projektledare

___________________________________________________________________________________

Foto om ej annat anges: Lars Gerdmar

 

 

Copyright © Text och bild SKEK
författaren och fotograferna 2011

 

 Posted by at 16:56