Vårt och etiopiernas ekonomiska dilemma


DET SKA REDAN INLEDNINGSVIS SÄGAS att projektet ännu saknar finansiering och att personer aktiva inom nämnda sällskap, såväl som vänner till detsamma och till det etiopiska folket, nu med stor energi söker vägar att finna sådan. Några av världens rikaste svenskar, som i privat förmögenhet går i god för hundratals miljarder, borde utan svårighet kunna bidra. Den tämligen budgetsnåla första fasen av denna räddningsinsats beräknad att kosta ca 2 miljoner SEK har genom brev från vårt sällskap presenterats för ett par av dessa, men man har tyvärr gett oss kalla handen. Det rimliga vore dock att ett biståndsprojekt av detta slag finansierades med statliga medel. Därför söker vi sedan en tid kontakt med Sida och hoppas att här så småningom få gehör.

Några av de ansvariga vid porten till den medeltida kyrkan Debre Selam Mika’el. De, liksom vi som förberett detta projekt, står inför ett ekonomiskt dilemma – utan finansiering kommer detta ovärderliga kultur- och världsarv att gå förlorat.

Jag vill i detta sammanhang gärna citera Torsten Kälvemark, ordförande i styrelsen för svenska Ateninstitutet och en av vårt projekts förespråkare. Han fick för några år sedan i uppdrag att på plats i det forna Jugoslavien utvärdera en rad konserveringsprojekt som genomförts där i regi för organisationen ”Kulturarv utan gränser” efter de förödande skador på viktiga byggnadsmonument som hade skett under kriget på Balkan:

The medieval sacred art of Ethiopia is a very important part of African art and of the world cultural heritage. It is indeed a pity that many of these treasures today are falling into decay.

Increasingly, the role of culture and cultural heritage in the context of economic development and renewal of the civil society has been recognized worldwide. In a policy paper from November 2006, the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) underlined this fact by stating that cultural projects are important development cooperation goals by virtue of their role “to contribute to an environment supportive of poor people’s own efforts to improve their quality of life.”

En av de ansvariga prästerna i den svårt drabbade kyrkan Debre Tzion Abraham, Geralta, Tigrai, klippkyrka uthuggen ur berget, daterad till 1300-talet. I handen har han nedfallen puts från takmålningarna som i denna kyrka i snabb takt nu ruineras.

Vid sidan av denna policydeklaration från Sida hoppas vi att man här även ska beakta de för Etiopien viktiga spin-off-effekterna av planerade projekt: den ökade sysselsättning en ny profession (av konservatorer och till dem knutna assistenter) öppnar för i landet, den ökande turism med ökande inkomster till landet som följer av denna upprustning av kulturarvet, den exponering och publicitet projektet och den etiopiska konsten får genom planerade publikationer, såväl som genom planerad dokumentärfilm i produktion av ARTE (Association Relative à la Télévision Européenne). Till den sammantagna värderingen av betydelsen av detta projekt bör även vägas in den demokratiska skolning det praktiska genomförandet i samspelet mellan det svenska sällskapet och samarbetspartners på regional och lokal nivå samt med praktikanter i Etiopien bör få.

En gemensam ansökan från SCECH och Agency for Culture and Tourism in the National Regional State of Tigrai har utarbetats. Läs mer: ACT, General Manager, Ato Kebede Amare, Mekele, Tigrai

Närmare information om nämnda sällskap, dess charter, medlemmar, samarbetspartners och verksamheter: konservering, utbildning, forskning och dokumentär går att ta del av i korta artiklar publicerade på denna Internetplats (se meny).

Etiopiens äldre sakrala måleri på mur, duk och pergament utgör en vital och storartad del av den afrikanska konsten. Denna konst och bildkultur utgör en storartad och omistlig del av det etiopiska folkets historia och flera av de äldre etiopiska byggnadsmonumenten tillhör världsarvet. Det sorgliga, som redan inledningsvis har nämnts, är att detta enastående kulturarv – en omistlig del av Etiopiens och den afrikanska kontinentens historia – är drabbat av accelererande förfall. Om inget inom kort görs och medel för att rädda detta uteblir kommer väsentliga delar av detta kulturarv inom några få decennier att gå till spillo.

The Ethiopian churches from the 6th to the 19th century accommodate works of art, which are unique and priceless, a religious and cultural heritage, which, if nothing is done, will be ruined. Magnificent paintings on walls and in ceilings, executed in al secco on plaster and in tempera on canvas glued to wall, are often in bad shape and in acute need of restoration. In Ethiopia, the professional knowledge and financial means needed to take charge of this are largely missing. (Quot. fr. ”Report on Ocular and Technical Examination of Building and Paintings. The Church of Debre Selam Mikael, Tigrai, Ethiopia, November 2009”.)

När nu detta kulturarv hotas står också en viktig del av det som fysiskt gestaltar den etiopiska folksjälen på spel.

I en artikel i tidskriften Signum (nr. 2/2011), benämnd ”Debre Selam Mikael – ett kulturellt biståndsprojekt” berättar jag om den högst originella och entusiasmerande bildvärld det äldre sakrala etiopiska måleriet gestaltar, om hur projektet inleddes 2005, om hur det sedan förberetts genom flera expeditioner av svenska yrkesteam, specialiserade på kulturvård. Här berättas också om hur detta i Etiopien har etablerats på nationell såväl som på regional och lokal nivå inom det kulturella, religiösa och akademiska livet i de större städerna och ute på den etiopiska landsbygden.

Kyrkan Debre Selam Mika’el har valts ut att bli det kulturarv detta projekt ska inledas med och vi såväl som våra vänner i Etiopien hoppas att detta nu inom kort ska kunna ta sin början. Debre Selam Mika’el är en enastående vacker och unik kyrka – en liten katedral – daterad till mellan 700- och 1000-talet och till större delen uthuggen ur berget. Den är belägen i Tigrai, den nordligaste regionen i Etiopien, i Atsbiplatåns berglandskap, 2 600 meter över havet: Kartor över Etiopien och Tigrai

Klippkyrkan Debre Selam Mika'el, Tigrai, Etiopien.

En omfattande förundersökning utfördes av kyrkans och målningarnas skick den 8-15 november 2009 av undertecknad tillsammans med Carmen Deas, målerikonservator, specialiserad på latinskt och bysantinskt muralmåleri och Karl-Gunnar Olsson, byggnadsingenjör och lärare vid Chalmers tekniska högskola.

En lycklig omständighet och något av en sensation under denna undersökning var då vi vid andra rengöringsprovet i norra sidoskeppets västra lunett kunde frilägga en ängel, tidigare dold under ett tjockt lager av smuts, som bildats av damm och sotig rök från vaxljus och rökelse under närmare ett millennium. Denna händelse gladde både våra vänner knutna till denna kyrka och den kulturella myndigheten i regionen, och förstås var det också för oss själva en dag som vi aldrig kommer att glömma.

____________________________________________________________________________________

Fortsättning: Debre Selam Mika’el – ett pionjärarbete tar form

 

 

Copyright © Text och bild SCECH, författaren och fotograferna 2011

 

 

 

Lämna ett svar